det blir bättre

- klyschigt!

Varning: vansinnigt beroendeframkallande!

Publicerad 2009-06-21 22:37:06 i idag,



142sidor lästa under dagen.
Och mer kommer det bli.
För er som inte har en bok till sommarnes varma dagar.
Läs Stephenie Meyers böcker om Bella och Edward.
Lovar ni gör inte bort er...
Först fick jag höra att Edward var vampyr?
Eh, overklig.. tråkig!
Men min "sitta bredvid på alla lektionen" kompis läste den.
Och henne kunde man inte få tag på när hon väl öppnat boken.
Så jag gav det en chans.
Och nu känner jag att jag gjorde helt rätt.

Bara hör här: (Edward & Bella diskuterar)

Han pressade handflatorna mor jeepen, med mig mellan armarna, och lutade sig framåt så att jag blev  tvungen att trycka ryggen mot dörren. Sedan lutade han sig ännu närmare, med ansiktet bara några centimeter från mitt. Jag hade ingenstans att ta vägen.

"Då så" andades han, och blotta andedräkt störde mitt tankesätt. "exakt vad oroar du dig för?"

"Eh... För att jag ska slå i ett träd..." Jag svalde hårt. "...och dö. Eller må illa."

Han höll tillbaka ett leende. Sedan sänkte han huvudet och rörde lätt vid min halsgrop med sina kalla läppar.

"Är du fortfarande orolig?" mumlade han mot min hud.

"Ja"  jag försökte koncentrera mig. "för att slå i ett träd och må illa."

Han näsa drog en linje över min hud, från halsen till hackspetsen. Han kallas andedräkt kittlade mig.

"och nu?" viskade han mot min käke.

"träd!, flämtade jag. "åksjuka."

Han lyfte ansiktet och kysste mina ögonlock. "Bella, du tror väl inte att jag skulle springa in i ett träd?"

"Nej men jag kan slå mig ändå." Det fanns ingen övertygelse i min röst.

Edward skulle vinna en lätt seger. Han kysste min kind och hejdade sig vid mungipan. "skulle jag låta ett träd göra dig illa?" Hans läppar snuddade knappt vid min darrande underläpp.

"Nej", andades jag. Jag visst att det fanns ännu en punkt i mitt briljante försvar, men jag kunde inte riktigt minnas vad det var.

"Du vet ju..." han särande läppar rörde mot mina.

"... att det inte finns något att vara rädd för."

"Jag vet", suckade jag och gav upp.

Då tog han mitt ansikte mellan sina händer, nästan vårdslöst, och kysste mig på riktigt. Hans hårda läppar masserade mina.



Hur många blev inte kär i Edward?
Hoppas inte så många, för han är min :)

Första boken... Om jag kunde drömma.



LÄS!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

mellansvensk, fotbollsspelare, flickvän, brunett, dotter, glädjespridare, vän, barnbarn, pannkakor med glass-tokig, syster, pluggis, brunögd gråtare.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela